Etikettarkiv: zoroastrism

Khordad Sal

Faravahar (eller Ferohar) en av Zoroastrianismens grundsymboler. Tros beskriva en skyddsängel (Fravashi)

Khordad Sal 

Zoroastrianism (mazdaism, parsism)
Iran, Indien mm.

Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag, detta firande är också känt som ”Större Noruz” och infaller sex dagar efter Jamshedi Noruz (nyår, shenshai).

Det valda datumet är symboliskt eftersom den faktiska tidpunkten för profetens födelse inte kan identifieras exakt.

Enligt Shenshai-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 23 augusti .

Enligt Fasli-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 26 mars.

Enligt Qadimi-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 24 juli.


Denna festival anses vara en av de viktigaste i den zoroastriska kalendern. Zoroastrians samlas i Eldtempel för bön och firar sedan med en festival.

Vid Khordad sal bär man nya kläder, bostaden ska vara nystädad och dekorerad med bland annat blomsterarrangemang, utsökta måltider förbereds och i templet ber man tacksägelseböner. I Indien där Parsi (zoroastrianism) är väl känt, är Khordad Sal ett tillfälle för släkten att umgås och det är en tid då mån funderar över sitt liv och sina handlingar med syftet att göra ”goda förändringar” inför framtiden.

Mer info:

Khordad Sal Indien
BBC Religion

Annonser

Khordad Sal (Shenshai)

Faravahar (eller Ferohar) en av Zoroastrianismens grundsymboler. Tros beskriva en skyddsängel (Fravashi)

Khordad Sal
Zoroastrianism (mazdaism, parsism)
Iran, Indien mm.

Enligt Shenshai-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 24 augusti år 2011. Detta firande är ocså känt som ”Större Noruz” och infaller sex dagar efter Jamshedi Noruz (nyår, shenshai).
Det valda datumet är symboliskt eftersom den faktiska tidpunkten för profetens födelse inte kan identifieras exakt.

Denna festival anses vara en av de viktigaste i den zoroastriska kalendern. Zoroastrians samlas i Eldtempel för bön och firar sedan med en festival.

Denna dag bär man nya kläder, bostaden ska vara nystädad och dekorerad med bland annat blomsterarrangemang, utsökta måltider förbereds och i templet ber man tacksägelseböner. I Indien där Parsi (zoroastrianism) är väl känt, är Khordad Sal ett tillfälle för släkten att umgås och det är en tid då mån funderar över sitt liv och sina handlingar med syftet att göra ”goda förändringar” inför framtiden.

Enligt Fasli-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 26 mars år 2011.

Mer info:

Khordad Sal Indien
BBC Religion

Zoroastrianism ( mazdaism, parsism)

Zoroastrism [soro-], mazdaism, parsism

Faravahar (eller Ferohar) en av Zoroastrianismens grundsymboler. Tros beskriva en skyddsängel (Fravashi)

 

en av världens äldsta monoteistiska religioner och den äldsta kända religionsformen hos de iransktalande folken, uppkallad efter Zarathustra (Zoroaster) och guden Ahura Mazda. Zoroastrismens grundare, Zarathustra, levde enligt den tradition de flesta zoroastrier följer mellan 628 f. Kr. och 551 f.Kr, men vissa menar att han levde före år 1000 f.Kr.

Zoroastrismen har idag (2010) cirka 2,6 miljoner anhängare, främst bosatta i Iran och Indien. Anhängare kallas ofta parsi eftersom religionen kom till Indien från Persien.

Zoroastrismen har en dualistisk prägel: det goda och det onda står emot varandra, den gode Ahura Mazda (Ohrmazd) mot den onde Angra Mainyu (Ahriman).

Världsförloppet slutar med det godas seger. Zoroastrismen är också känd för sin eldkult och sina eldtempel.

Enligt traditionen började Zarathustra som ung att få upplysningar av Ahura Mazda. Dessa gudomliga samtal, liksom Zarathustras svårigheter med att lära ut religionen, beskrivs i Gathas, en samling av poesi och sånger som utgör Zarathustras egna ord i den heliga skriften Avesta.

Zoroastrismens grundprincip eller gyllene regel lyder: Humata, Hukhta, Huvareshta (”Goda tankar, goda ord, goda handlingar”) vilket somliga föredrar att översätta som: ”Konstruktiva tankar, konstruktiva ord och konstruktiva handlingar.” Denna trefaldiga princip utgör grunden i Zarathustras filosofi.

Zoroastrismen var statsreligion i det persiska riket. När araberna erövrade landet och omvände landet till islam på 650-talet flydde zoroastrierna, i synnerhet prästerskapet (mager eller magier), till Kina och Indien för att slippa det islamiska styret. I Indien har denna folkgrupp överlevt och finns kvar än idag. De kallas parser (= perser) och lever till stor del i Bombay.

Zoroastrismen har sedan 1970-talet spritts från sina ursprungliga hemländer Iran och Indien till resten av världen.

Zoroastrians religiösa kalender

Det finns tre huvudsakliga kalendrar som används: Fasli, Shahanshahi och Qadimi.

Fasli (årstidsbunden) hålls i balans med årstiderna genom att en dag läggs till var fjärde år på samma sätt som sker i den gregorianska kalendern.

Shahanshahi (eller Shenshai) som används av många parsi zoroastrier och en del höga präster,  baseras på en religiös kalender som teoretiskt synkroniserades med årstider genom tillägg av en månad var 120:e år, men beräkningen följdes inte alltid. Diskussioner har förts om reformering av kalendern för att återföra tideräkningen till den ursprungliga harmonin.

Qadimi (”uråldrig”) år 1746 antog en grupp präster den Iranska kalendern eftersom de bedömde att den representerade än äldre tradition. Qadimi-kalendern är en månad före Shahanshahi-kalendern.

Mer om Zoroastriaism, mazdaism, parsism:

Avesta – Zoroastrian Archives

BBC Religions

Nouroz – persiskt nyår

Nouruz  (även Naw-Ruz, Noorooz, Nowrooz, Nowruz)

Nouruz som betyder ”ny dag” är de indoiranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nouruz firas i Iran, Afghanistan, Tajikistan,Uzbekistan, Azerbijan och södra Kurdistan för att välkomna våren och solens återkomst .

Zoroastrism var under antiken den dominerande religionen i persiska riket (ungefär dagens Iran) Firandet av Nouruz lär vara en kvarleva sedan den tiden. Vid persiska nyåret äter man tillsammans med familjen och ger varandra presenter.

Ursprunget till Naw-Ruz/Nouroz är oklart men det är allmänt accepterat att det var en zoroastrisk festival för livskraft.  Tillsammans med Ihrajan (höstdagjämningens firande) är Naw-Ruz en av de största högtiderna under året.  Firandet har en del likheter med den kristna påsken.

Naw-Ruz – Baha’ier firar nyår och avbryter också fastan som varat i 19 dagar.

Newroz – Kurdiskt nyår. Enligt en kurdisk folksaga var det den 21 mars år 700 som smeden Kawa befriade det kurdiska folket från tyrannen Zuhak. Därför handlar Newroz mycket om det kurdiska folkets strävan efter ett eget land.

Även i norra Spanien lär det finnas kvarlevor av det persiska nyårsfirandets eldfest, dit den kom på 800-talet e.Kr.

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten, dvs vårdagjämningen. Nyårsdagen överensstämmer med den första farvardin i den persiska kalendern. År 2011 sammanfaller med år 2570 enligt den iranska kejserliga kalendern, 3749 enligt den persiska zoroastriska kalendern och år 1390 enligt den islamiska solkalendern som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan.

År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som ”The International Day of Nouruz”. Generalförsamlingens text beskriver nouruz som ”en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än 3 000 år”.