Etikettarkiv: nyår

Yennaier

Yennaier – Berbiskt Nyår

12 januari

Berbiskt nyårsfirande hänger samman med jordbruk och natur, gamla saker i hemmet byts ut och man ser till att avsluta allt man påbörjat innan nya året börjar.

Årets första dag enligt Berber-kalendern firas på olika sätt i olika delar av norra Afrika. En utbredd tradition är en måltid med speciell mat som variear mellan olika regioner (t ex couscous med 7 olika grönsaker, eller med kyckling). I Algeriet uppmärksammas dagen även av människor som inte anvander Berber-kalendern i vanliga fall.

Berberna (eller Amazigh-folket) finns till största delen i Marcko (40 procent av landets befolkning) och i Algeriet, Libyen och Tunisien. Berbernas ursprung är osäkert, men de tycks ha dominerat norra Afrika så tidigt som för omkring 3 500 år sedan. Den arabiska erövringen av Nordafrika på 600- och 1100-talen innebar att berberna undanträngdes till bergstrakter och ökenområden, där de sedan dess lever som jordbrukare eller nomader. De flesta är muslimer.

En udda aspekt med Yannayer-firande rör datumet för Nyårs-dagen. Trots att helgen från början inföll den 14 januari (enl gregoriansk kalender) är det numera, möjligen på grund av ett missförstånd, den 12 januari som helgen firas.

Berber-Amazigh flag
Annonser

Nyår

Nyårsdagen

1 januari inom Kristendomen (gregoriansk kalender, västkyrkan, huvudsakligen katolska och protestantiska länder)

Nyår är den enda helg som firas över hela världen. Den 1 januari är dock bara ett av många nyår på olika datum som firas.

Nyår är en traditionell högtid som firas vid övergången till ett nytt år.  1 januari inleder det nya året enligt den gregorianska kalendern som följs inom västkyrkan.
Enligt folktron  i Sverige skulle ens sinnesstämning den dagen komma att utmärka resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg. Man skulle akta sig för att låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Viktigt var också att observera årets första besök: Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna skulle året bli oturligt. I borgerliga kretsar hörde det till att gå på nyårsvisit till högre ämbetsmän och äldre släktingar, ett bruk som upphörde alltmer efter andra världskriget.

Historiskt firade de hedniska romarna ett uppsluppet nyår den 1 mars, i bland annat Sverige och England var 25 mars nyårsdag anda fram till 1500- respektive 1700-tal. I det Bysantinska riket, bl.a. Ryssland, firades nyårsdagen den 1 september fram till år 1700.

Romarna  (Romerska riket, Romarriket  ca 753 f.Kr-476 e.Kr)  offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en ”dies faustus” (lycklig dag),  då man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar,utväxlade gåvor och kejsarna fordrade en tribut av alla Roms invånare. Bruket att ge nyårsgåvor har levt kvar i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i stora delar av världen.

De kristna kyrkorna firade förr nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag.
Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari denna fests ”åttondedag”  som också firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning. I och med införandet av den gregorianska kalendern fastställdes datumet för nyårsdagen till den 1 januari.

Rosh Hashana, (28 sep 2011, 16 sep 2012) är känt som det judiska nyåret,  på hebreiska betyder Rosh Hashana ”årets huvud” eller ”först under året” Rosh hashana infaller i judiska månaden Tishri.  En del gamla kalendarier i Judisk tradition kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

Nouruz, persiskt nyår, är de iranska folkens nyårsdag som infaller vid vårdagjämningen (20,21 el 22 mars)

Det kinesiska nyåret infaller mellan 20 januari och 19 februari, det är tradition att man firar nyåret tillsammans med familjen.

Al-Hijra, Muslimskt nyår, firas första dagen i månaden Muharram  som infaller omkring 27 nov 2011

Hinduiskt Nyår, Deepavali, (oktober/november) är en större hinduisk religiös ljusfest, en fem dagar lång Ljusfestival.

Al-Hijra /Muharram

Al-Hijra, Muslimskt nyår

Islam

27 nov 2011, 15 nov 2012,  4 nov 2013, 15 okt 2014, 14 okt 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 1 Muharram)

Al-Hijra (första dagen i månaden Muharram) markerar början på det nya muslimska året. Högtiden är även känd som
Ras as-Sana (‘huvudet på året’, liksom judiska Rosj Hasjana),  Ras as-Sana al-Hijreya
eller al-Hidjra (‘resa’ eller ‘flyttning’) som minne av  att Muhammed och hans anhängare flyttade från Mekka till Medina.

Al-Hijra blev utvalt som nyår för att det är årsdagen av Muhammeds flyttning till Medina, en händelse som är betydelsefull därför att Muhammed därifrån lyckades sprida Islam över Mellanöstern. Minnet av detta hjälper till att stärka den muslimska åsikten att stat och moské (kyrka) inte ska vara skilda åt.

Den här högtiden markeras inte med något stort firande, men kan fokusera på tydandet av Hidjra, minnet av Muhammeds flytt till Medina, samt på att ge nyårslöften och liknande.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Deepavali

Deepawali (Diwali)

26 nov 2011, 13 nov 2012, 3 nov 2013, 23 okt 2014, 11 nov 2015

Dipavali (Diwali) – Hinduiskt Nyår

Hinduism

Indien

Diwali, en större hinduisk religiös ljusfest, är en fem dagar lång Ljusfestival som firas vid övergången mellan hinduiska månaderna Ashwin och Kartika, i slutet av regnperioden och början av vintern.

Ljusfestivalens fjärde dag, ”main Diwali” (första dagen i månaden Kartika) markerar början på det nya året enligt Vikrama-kalendern.

Ljusfesten Diwali (även: Depawali, Dipavali, Dewali, Diwali, Divali, Dipotsavi, Dipapratipad ) firas till minne av guden Ramas återkomst från fångenskap hos demonen Rawana. Denna dag utförs också ritualer till gudinnan Lakshmis ära. Ljus, oljelampor, lampor och fyrverkier tänds över hela Indien som symbol för det eviga och andliga hos människan.
Religiösa ceremonier genomförs och företag börjar på nya räkenskaper. Det är en dag då man besöker varandra, utbyter gåvor, rengör och dekorerar husen, tänder fyrverkerier och man bär nya kläder.


Diwali är en nationell allmän helgdag i Indien, Sri Lanka, Nepal, Mauritius, Fiji, Malaysia och Singapor.

Rosh Hashana

Rosh Hashana

Judaism
Judendom

29 sep 2011, 17 sep 2012, 5 sep 2013, 25 sep 2014,
Judisk Kalender: 1 Tishrei

Rosh Hashana är känt som det judiska nyåret,  på hebreiska betyder Rosh Hashana ”årets huvud” eller ”först under året”
Rosh hashana infaller i judiska månaden Tishri. Den kallas även åminnelsedagen eller shofar.

Denna helg inleder de tio botdagarna, som avslutas med Yom Kippur, Försoningsdagen.
Enligt judisk tradition skapades jorden denna dag och vid Rosh Hashana bedömer Gud vad människorna har gjort under det gångna året, och beslutar vad som skall hända dem under det kommande. Under de tio dagar som följer fram till Yom Kippur finns tid för eftertanke och försoning.

Under Rosh Hashana utförs inget arbete, dagen tillbringas gärna i synagogan där man bland annat blåser i ett  trumpetliknande instrument, en shofar (ett vädurhorn). Till sederna hör att äta äpple som doppats i honung och andra söta rätter, en symbol för önskan om ett sött och gott nytt år.

Rosh Hashanah är en helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Rosh Hashana
———————————————
Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Khordad Sal

Faravahar (eller Ferohar) en av Zoroastrianismens grundsymboler. Tros beskriva en skyddsängel (Fravashi)

Khordad Sal 

Zoroastrianism (mazdaism, parsism)
Iran, Indien mm.

Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag, detta firande är också känt som ”Större Noruz” och infaller sex dagar efter Jamshedi Noruz (nyår, shenshai).

Det valda datumet är symboliskt eftersom den faktiska tidpunkten för profetens födelse inte kan identifieras exakt.

Enligt Shenshai-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 23 augusti .

Enligt Fasli-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 26 mars.

Enligt Qadimi-kalender firas Zoroasters (Zarathushtras) födelsedag den 24 juli.


Denna festival anses vara en av de viktigaste i den zoroastriska kalendern. Zoroastrians samlas i Eldtempel för bön och firar sedan med en festival.

Vid Khordad sal bär man nya kläder, bostaden ska vara nystädad och dekorerad med bland annat blomsterarrangemang, utsökta måltider förbereds och i templet ber man tacksägelseböner. I Indien där Parsi (zoroastrianism) är väl känt, är Khordad Sal ett tillfälle för släkten att umgås och det är en tid då mån funderar över sitt liv och sina handlingar med syftet att göra ”goda förändringar” inför framtiden.

Mer info:

Khordad Sal Indien
BBC Religion

Baisakhi

Baisakhi  (Vaisakhi)

hinduism, sikhism

hinduism

Infaller den 13 april varje år utom vart 36 år då festivalen infaller den 14 april.

Firandet uppvisar många regional skillnader, till största delen är det som skördefestival dagen uppmärksammas.
Som Nyår, första dagen i det Hinduiska solåret, firas dagen i Nepal, Assam valley, Kerala, Orissa, Väst bengalen m fl delar av Indien.
Inom Sikhismen är detta en viktig helgdag.

Dagen firas som:
* Rongali Bihu i Assam,
* Naba Barsha eller Pohela Boishakh i Bengal och Tripura, *Puthandu (Tamil New Year) i Tamil Nadu,
* Vishu (or Vaishakhi) i Kerala,
* Bikhu or Bikhauti i Kumaon regionen i Uttarakhand,
* Maha Vishuba Sankranti (eller Pana Sankranti) i Orissa,
* Sinhalese Nyårs festival i Sri Lanka.