Etikettarkiv: kina

Vårfestivalen – kinesiskt Nyår

Kinesiskt nyår – Vårfestivalen

23 jan 2012, 10 feb 2013, 31 jan 2014, 19 feb 2015
Kina
kulturellt, buddhism, daoism, konfucianism

Vårfestivalen, det Kinesiska nyåret enligt den traditionella kinesiska kalendern, infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, (någon gång under perioden 21 januari till 19 februari i den Gregorianska kalendern).
Festivalen börjar första dagen i kinesiska kalenderns första månad och avslutas med Lantern-festival den femtonde dagen, (år 2012 den 6 feb).  Kinesiska nyåret är den längsta och viktigaste högtiden i Kinesiska kalendern.

En mängd traditioner finns runt det kinesiska nyåret som markerar slutet på vintersäsongen. Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton, medan nyårsdagen ägnas åt vän- och familjebesök. Midnatt firas in med smällare och fyrverkerier. I stor del av Kina är fisk en symbolladdad maträtt eftersom ordet för fisk uttalas på samma sätt som ordet för ”överflöd”. I Nordkina är jiaozi, som annars är vardagsmat, lika obligatoriskt på matbordet. Barn, men också många andra, får vanligen en nyårspeng i ett rött kuvert, och många arbetsplatser delar ut en 13:e månadslön till sina anställda. Vårfestivalen är också för många den längsta arbetsfria perioden på året.

Kinesiskt Nyårs-lejon
Annonser

Singlars dag

Singlars dag /Singles Day /Guang Gun Jie

11 november

Kina

Den 11 november är dagen när alla singlar ska fira och vara glada! Åtminstone i Kina. Och alldeles särskilt  år 2011 (2011-11-11), när vi kunde räkna till extra många ettor.

En variant av singlarnas firande är att man avslutar sitt singelliv just den här dagen genom att förlova eller gifta sig,  just 2011 bara i Shanghai stod över 3 000 par på kö för att gifta sig! Helst klockan 11:11…

Dagen har sitt ursprung vid universitetet i Nanjing på 1990-talet och fick som sagt sitt namn efter alla ettorna. Studenterna tog sedan med sig firandet ut i samhället och med internets hjälp har traditionen spridits även utanför Kina – i synnerhet bland ungdomar.

Nationaldag Cypern, Kina, Nigeria, Tuvalu

Nationaldag 1 oktober

Cypern firar på nationaldagen den 1 oktober sin självständighetsdag (Turk-cyprioter firar årsdagen av 15 nov 1983 som självständighetsdag)

Ön blev självständig från Storbritannien år 1960. År 1974 ockuperades öns norra del av Turkiet, sedan dess är norra delen av ön Turkcypriotisk och den andra delen är Grekcypriotisk.

Historiskt har ön upplevt långa perioder av grekiskt styre, år 1571 erövrades ön av Osmanska riket. Genom ett avtal mellan Osmanska riket och Storbritannien år 1878 blev ön placerad under brittiskt styre tills självständighet beviljades 1960.

Kina betraktas som självständigt sedan slutet av inbördeskriget i Kina då kommunisterna  under Mao Zedong gjorde uppror mot Republiken Kina, som styrdes av Guomindangpartiet under Chiang Kai-shek.

Kriget varade  åren 1927 till 1649 och självständigheten deklarerades 1 oktober 1949 då Folkrepubliken Kina grundades. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kina

Nigerias  självständighet  från Storbritannien  erkändes  1 oktober 1960

Tuvalu, en ögrupp  belägen  i Polynesien , Stilla havet  erhöll sin självständighet  från Storbritannien den 1 oktober 1978.

Månfestivalen

Midhöstfestivalen – Månfestivalen

12 sep 2011, 30 sep 2012, 19 sep 2013, 8 sep 2014, 27 sep 2015
Kina


Månfestivalen
  (midhöstfestivalen), räknas som Kinas näst viktigaste traditionella högtid efter vårfestivalen, det kinesiska nyåret.
Festivalen är en höstfest och infaller enligt den kinesiska kalendern på den 15 dagen i den åttonde månaden (vanligen i slutet av september), en dag då fullmånen sägs vara som allra rundaste och klarast. Den markerar slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret, men det är också en familjehögtid där fullmånen symboliserar familjens enhet och sammanhållning.

En av de myter som förknippas med månfestivalen handlar om Chang’e som svävade upp till månen för att där leva som mångudinna. Berättelsen finns i ett flertal versioner. Det sägs också att en Wu Gang står på månen och hugger på ett ständigt självläkande kassiaträd som straff för begångna synder. En månhare som hjälper Chang’e att göra odödlighetselixir finns också att beskåda på den annars kalla och ödsliga månen.
Enligt traditionerna samlas familjemedlemmar och vänner för att titta på månen och äta månkakor tillsammans. De typiska röda lyktorna är också en del av månfirandet.

2008 införde Kinas regering stora ändringar angående de traditionella årsfesterna. Man befarade att människor hade glömt de gamla sederna och därför lyftes mindre festivaler som månfestivalen, drakbåtsfestivalen och gravstädningsfestivalen (Qingming) fram genom att de gjordes till allmänna helgdagar.

Kinesisk kalender

Sju systrars dag, Qixi festival

Qi Qiao Jie, Qixi Festival

6 aug 2011, 23 aug 2012, 13 aug 2013, 2 aug 2014

Kina

Qi Qiao Jie är Kinas motsvarighet till Alla hjärtans dag och infaller den sjunde dagen i den sjunde månaden i den kinesiska månkalendern.
Dagen omgärdas av två olika legender, i båda spelar stjärnornas position denna dag en stor roll.
Enligt den ena versionen hade Himmelens Gudinna sju döttrar (stjärnor).  En herde, Niu Lang,  fick syn på dem när de badade och beslöt sig för att skoja med dem genom att gömma deras kläder.Eftersom han sett den yngsta dottern, Zhi Nu, naken blev de tvugna att gifta sig och levde lyckliga på jorden i sju år. Modern, den Himmelska Gudinnan saknade dock sin dotter så Zhi Nu blev tvungen att komma tillbaka och fick därefter bara möta Niu Lang en gång om året – just denna dag,den sjunde dagen i den sjunde månaden.

Enligt den andra legenden var Zhi Nu och Niu Lang féer som levde på var sin sida om Vintergatan. Eftersom de båda var ensamma försökte den Himelske Jade-kejsaren föra samman dem – och lyckades alldeles för bra! Zhi Nu och Niu blev så förtjusta i varandra att de misskötte sina uppgifter vid Vintergatans stjärnor. Jade-kejsaren blev irriterad på dem och beslöt att de bara skulle få träffas en gång om året – just denna dag,den sjunde dagen i den sjunde månaden.