Etikettarkiv: judaism

Shavuot

Shavuot, ”veckofesten”

8-9 juni 2011, 27-28 maj 2012,  15-16 maj 2013, 4-5 jun 2014, 24-25 maj 2015

Enligt Judisk Kalender: 6 Sivan.

Judaism
Judendom

Shavuot, ”veckofesten”, den judiska pingsten, kallas också  ”chag hakkatsir” (veteskördens fest), ”Hag Matan Torateinu” (festen för givandet av Toran), ”Hag ha-Bikkurim” (de första frukternas fest).
Sahvout är den andra av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna (Shalosh R’galim), de andra är Sukkot och Pesach.

Ursprungligen var shavuot en skördefest med firande av att vårens löften har gått i uppfyllelse och våren övergår till sommar. De sju veckorna (49 dagar) mellan Pesach och Shavuot, omerdagarna, ses som en tid av förväntan, när skörden avslutats firas med Shavuot då synagogan bl a smyckas med bladverk.

Under årens lopp har Shavuot fått en djupare mening och firas även till minnet av den dag då Israels folk fick Toran (de fem Moseböckerna) av Gud vid berget Sinai. Räknandet av dagar mellan Pesach (påsk) och Shavuot erinrar om att påsken fysiskt befriade judarna från träldom (flykten från Egypten), medan givandet av Toran på Shavuot återlöste folket andligt från avgudadyrkan och omoral.
Shavout kallas pingst men har inget samband med den kristna helgen pingst som infaller 50 dagar efter den kristna påsken.

Shavuot varar i en eller två dagar .En tradition är att man stannar uppe hela första natten och studerar Toran, för att sedan be så tidigt som möjligt på morgonen. Minst en gång under helgen äter man mat gjord av mejeriprodukter – ”chalavi”. Orsaken till det är lite oklar, det kan vara en rest av löftet om landet Israel som ett land flödande av ”mjölk och honung”, eller på grund av att förfäderna inte hade annat att ta till när de genom Toran fick de ny föreskrifterna om mathållning.

Shavuot är helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Shavuot

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Pesach (Passover)

Pesach (Passover)

Judaism
Judendom

ibland kallad judisk påsk, infaller 7-14 apr 2012 (26 mars – 2 apr 2013) och enligt Judisk Kalender: 15 Nissan

Pesach (hebr: פֶּסַח), ”det osyrade brödets högtid”, kallas ibland judisk påsk och är den första av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna (Shalosh R’galim), de andra är Sukkot och Shauvot.

Det hebreiska ordet pesach betyder ”passera förbi” (engelska: passover). Detta syftar berättelsen om Exodus då Judarna flydde från slaveri i Egypen. I Bibels sägs att gud hjälpte dem fly genom att låta 10 plågor drabba Egypten, den sista var att alla först-födda gossebarn skulle dödas. Genom Moses blev Judarna tillsagda att märka sina dörrar med blod från offerlamm, då skulle de judiska gossebarnen överleva. Man ser detta som den natt då påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets förstörelse år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har dock påsklammet ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar.

Judarna lyckades fly från Egypten och var tvungna att bryta upp hastigt, brödet hann därför inte jäsa så till minne av detta äter man denna helg ojäst (osyrat) bröd. Allt syrat (jäst) bröd ska denna helg avlägsnas från hemmet, vilket också ses som en symbol för att avlägsna allt ”fluffigt” från själen, t ex arrogans och stolhet.

Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man ”seder”, en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada (”Berättelse”).

Första, andra, sjunde och åttende dagen är helg då arbete inte är tillåtet.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Pesach
—————————————————

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Purim

Purim

Judaism
Judendom
20 mars 2011  (8 mars 2012) Enligt Judisk Kalender: 14 Adar

Purim firas 14:e dagen i månaden Adar vilket vanligtvis innebär mars månad. Den firas till minne av det judiska folkets räddning undan förintelse i det persiska imperiet i Mellanöstern omkring år 500 f.Kr.

Ordet betyder ”lott” och kommer av att Haman (persisk furste) tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Historien återberättas i Esters bok (Gamla Testamentet, Bibeln), där det berättas att drottning Ester förrådde Hamans planer inför kung Ahasveros. Haman blir hängd, men Hamans påbud om att judarna får dödas kan inte stoppas. Ahashveros utfärdar då ett nytt påbud som tillåter judarna att lyfta vapen mot sina fiender, vilket de också gör. Enligt Esters bok dödades 75 000 perser.

Dagen före festen fastar man; sedan läser man ur Esters bok (Megillat Ester) i synagogan på kvällen och på morgonen. När Hamans namn läses skakar barnen i skallror

Purim-skallra

och för oväsen så man slipper höra hans namn. Barn, ibland även vuxna, klär ut sig på purim, ofta till någon av gestalterna i Esters bok. Man äter bland annat hamantasch, en trekantig kaka med frukt- eller chokladfyllning.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Purim
———————————————

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm