Kategoriarkiv: Traditioner&Festivaler

Skärtorsdag – Maundy [Holy] Thursday

Skärtorsdagen, Maundy [Holy] Thursday,
även kallat Heliga torsdag, Covenant Thursday, Great & Holy Thursday, eller Thursday of Mysteries.

Kristendom

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk (2011 innebär detta den 21 april), dagen före långfredagen.
Denna dag firar kristenheten att Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Vissa menar att han då förklarade symboliken med bröden och bägarna som sin kropp respektive sitt blod.
Namnet skärtorsdag kommer från verbet ”skära” i betydelsen rena, det syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på torsdagen i påskveckan, det betraktades som en syndaförlåtelsens dag.
Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser

Enligt folktron är skärtorsdag den dag då häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. För att skydda sig iakttogs en del försiktighetsåtgärder som att gömma undan kvastar och spisrakor, stänga skorstensspjäll osv för att försvåra häxornas förehavanden.
Tradition från början av 1800-talet i västra sverige var att barn ritade påskbrev och skickade eller gav bort vid dörrar hos grannar och vänner på skärtorsdagen eller på påskafton utklädda till påskkärringar. Denna sed spred sig så att det sedan början av 1900-talet blev vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ur sig till påskkäringar medan det nu för tiden mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar.

Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.

Mer om skärtorsdag i sverige:
Nordiska museet

Annonser

Våffeldagen – Vårfrudagen

I Sverige är det tradition att man äter våfflor just den 25 mars på Jungfru Marie Bebådelsedag (kristendom), något som kan förklaras med att det förr efter vinterns mörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk.

Förr kallades ”jungfru Maria” även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att detta sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”. Det kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där ”Vårfrudagen” hette ”Fruedag” från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Marie bebådelsedag är den första av vårens högtider och festdagar, kallas mer familjärt för vårfrudagen och markerar slutet på vintern och början på våren. En del traditioner från det gamla bondesamhället som har att göra med olika sysslors början och slut har därför knutits till denna dag. I norr skulle t.ex. timmerkörningen vara klar och i söder skulle man ha tröskat färdigt.

Firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag kan spåras i kristna länder så långt tillbaka som 600-talet e.Kr. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och 25 december då Jesus föddes. I den kristna kyrkan är Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Det folkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger kvar den 25 mars.

Bebådelsen av Leonardo da Vinci (1472-1475)

Källor:
Nordiska museet

se även  Marie Bebådelsedag (Jungfru Marie bebådelsedag, Herrens bebådelse, vårfrudagen) 25 mars, Jungfru Marie Bebådelsedag 27 mars, Marie Bebådelsedag 7 april

Våffeldagen – Vårfrudagen

I Sverige är det tradition att man äter våfflor just den 25 mars på Jungfru Marie Bebådelsedag (kristendom), något som kan förklaras med att det förr efter vinterns mörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk.

Förr kallades ”jungfru Maria” även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att detta sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”. Det kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där ”Vårfrudagen” hette ”Fruedag” från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Marie bebådelsedag är den första av vårens högtider och festdagar, kallas mer familjärt för vårfrudagen och markerar slutet på vintern och början på våren. En del traditioner från det gamla bondesamhället som har att göra med olika sysslors början och slut har därför knutits till denna dag. I norr skulle t.ex. timmerkörningen vara klar och i söder skulle man ha tröskat färdigt.

Firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag kan spåras i kristna länder så långt tillbaka som 600-talet e.Kr. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och 25 december då Jesus föddes. I den kristna kyrkan är Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Det folkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger kvar den 25 mars.

Bebådelsen av Leonardo da Vinci (1472-1475)

Källor:
Nordiska museet

se även  Marie Bebådelsedag (Jungfru Marie bebådelsedag, Herrens bebådelse, vårfrudagen) 25 mars, Jungfru Marie Bebådelsedag 27 mars, Marie Bebådelsedag 7 april

Nouroz – persiskt nyår

Nouruz  (även Naw-Ruz, Noorooz, Nowrooz, Nowruz)

Nouruz som betyder ”ny dag” är de indoiranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nouruz firas i Iran, Afghanistan, Tajikistan,Uzbekistan, Azerbijan och södra Kurdistan för att välkomna våren och solens återkomst .

Zoroastrism var under antiken den dominerande religionen i persiska riket (ungefär dagens Iran) Firandet av Nouruz lär vara en kvarleva sedan den tiden. Vid persiska nyåret äter man tillsammans med familjen och ger varandra presenter.

Ursprunget till Naw-Ruz/Nouroz är oklart men det är allmänt accepterat att det var en zoroastrisk festival för livskraft.  Tillsammans med Ihrajan (höstdagjämningens firande) är Naw-Ruz en av de största högtiderna under året.  Firandet har en del likheter med den kristna påsken.

Naw-Ruz – Baha’ier firar nyår och avbryter också fastan som varat i 19 dagar.

Newroz – Kurdiskt nyår. Enligt en kurdisk folksaga var det den 21 mars år 700 som smeden Kawa befriade det kurdiska folket från tyrannen Zuhak. Därför handlar Newroz mycket om det kurdiska folkets strävan efter ett eget land.

Även i norra Spanien lär det finnas kvarlevor av det persiska nyårsfirandets eldfest, dit den kom på 800-talet e.Kr.

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten, dvs vårdagjämningen. Nyårsdagen överensstämmer med den första farvardin i den persiska kalendern. År 2011 sammanfaller med år 2570 enligt den iranska kejserliga kalendern, 3749 enligt den persiska zoroastriska kalendern och år 1390 enligt den islamiska solkalendern som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan.

År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som ”The International Day of Nouruz”. Generalförsamlingens text beskriver nouruz som ”en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än 3 000 år”.

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen (Equinox)

Nu vänder det på norra halvklotet – vinter blir vår. Vårdagjämningen är trots sitt glädjande namn mest en sak som berör kalendrar, det är en beskrivning av solens och jordens förhållande till varandra och har ingenting med vädret att göra.

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen.

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
År 2011 inträffar vårdagjämningen natten till måndagen den 21 mars, kl 00:21 lokal tid i Sverige.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen, utan detta inträffar något dygn tidigare och vid höstdagjämningen något dygn senare.

Thaipoosam Cavade

Thaipoosam Cavadee, Thaipusam

7 feb
Malaysia, Mauritius, Singapore

Thaipusam är en hinduisk festival som firas av tamiler vid fullmåne i januari / februari.

Ordet Thaipusam härstammar från namnet på månaden Thai, och från stjärnan Pusam som står som högst på himelen vid denna tid.
Festivalen handlar om tro, uthållighet och botgöring. Det är en dynamisk, fargstark och glad händelse som kan utsträckas till att pågå i 3-4 dagar och lockar varje år upp till en miljon människor.

Chulalongkorn – Thailand

Chulalongkorn-dagen, Piyamaharaj Day, firas i Thailand den 23 oktober varje år till minne av Kung Chulalongkorn den store (1853-1910) som avskaffade slaveriet i Thailand.

Kung Chulalongkorn (Phra Chulachom Klao Chaoyuhua eller Rama V) tillträdde tronen 1868 vid 15 års ålder. Hans 42 år långa regeringstid var full av reformer och bidrog till uppkomsten av det moderna Thailand.

Kungens reformer berörde nästan varje aspekt av det thailändska livet, inklusive avskaffandet av slaveriet, utbyggnaden av kommunikationssystemet genom byggandet av järnvägar, inrättandet av post-och telegraf. Dessutom skapade kungen en mängd offentliga tjänster, särskilt inom områdena hälsovård och utbildning.

Befolkningen i Bangkok lägger tusentals vackra blomsterkransar omkring den älskade kungens staty på torget Royal Plaza.