Kategoriarkiv: Religioner

Rastafari – Kejsar Haile Selassies födelsedag

Rastafari

23 juli
Västindien, USA, Brasilien, Afrika

Rastafari är en religiös rörelse som växte fram under 1930,till 1950-talen på Jamaica. Dess anhängare tillber Haile Selassie I av Etiopien (vars namn vid födseln var Ras Tafari Makonnen) som kröntes den 2 november 1930. Denne ses av rastafarianerna som Messias eller en inkarnation av Jah/Gud. Han avsattes genom en militärkupp i september 1974 och avled den 27 augusti 1975. Till hans minne firar man den 2 november årsdagen av kröningen.
Som grundare av rörelsen ses Marcus Garvey (1887-1940), en svart Jamaican som undervisade på 1920-talet och drev frågan ”tillbaka till Afrika” både där och i USA.
Rörelsen fick internationell uppmärksamhet genom de många reggaeartister som tog till sig religionen. Den mest kända av dem är Bob Marley.
Inom rastafarin finns stora variationer, vissa ser den mer som en livsstil än en religion. Grundläggande är stolthet över sitt afrikanska arv och avståndstagande från det västerländska samhället. Om ”rastafarianer” kan man läsa att de oftast är vegetarianer och håller kroppen i form med fysiskt aktivitet, dricker inte alkohol men ägnar sig gärna åt meditation i kombination med ett andligt bruk av cannabis (marijuana) och känns igen på håret i ”dreadlocks”.
En av de huvudsakliga symbolerna för Rastafari är de tre färgerna rött, guld och grönt. Rött står för Rastas kyrka och för de martyrer vars blod offrades under kampen för de svartas frihet. Guld representerar välståndet i deras Afrikanska hemland och grönt symboliserar Etiopiens skönhet och  frodiga grönska. Svart inkluderas också ofta för att representera Afrikanernas hudfärg.
En annan viktig symbol är lejonet av Juda som symboliserar Afrika, styrka och Haile Selassie som Kungarnas Kung.

Det finns flera Rasta-högtider, de flesta kretsar kring Kejsare Haile Selassies liv. De största är:
2 november – Selassie’s kröning
6 januari – Selassie’s ceremoniella födelsedag
21 april – Selassie’s besök på Jamaica,Groundation Day
23 juli – Selassie’s personliga födelsedag
1 augusti – frigörelse från slaveri
17 augusti – Marcus Garvey’s födelsedag

Ederlezi, Durdevdan

Ederlezi, Durdevdan

6 maj
Kristendom serbisk-ortodoxa kyrkan
romer
gorani (muslimer)

Serbien, Montenegro, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Bulgarien

Đurđevdan (romani: Ederlezi) är en serbisk religiös högtid  som även firas av romer (framförallt från det forna Jugoslavien), oavsett om de är kristna eller muslimer. Denna högtid hyllar återkomsten av våren och är av de flesta ansedd som den viktigaste inom den romska kulturen.
Ederlezi är en romsk beteckning för det serbiska firandet av St Georgs dag den 6 maj.
Ordet Ederlezi kommer från turkiska Hidirellez, namnet på en helg 40 dagar efter vårdagjämningen. Hidirellez betyder att naturen återföds och ses som början av sommaren. Enligt folktron  kommer det man önskar denna natt att gå i uppfyllelse, skador kommer att läka och all olycka upphör…

Dagen har fått en kristen dimension genom att St Georg (St Göran) firas samma dag. St Georg är ett av de viktigaste helgonen inom serbisk-ortodoxa kyrkan, men firas inom romersk-katolska kyrkan den 23 april.

Även gorani från Gora i Kososvo firar đurđevdan, trots att de är muslimer.

En liknande högtid 6 maj tillägnad Sankt Göran firas även i Bulgarien och inom den bulgarisk-ortodoxa kyrkan.  I Bulgarien är  St Georg skyddshelgon för bulgariska armén, därför kallas 6 maj även Armédagen eller ”The Day of Bravery” och är nationell helgdag.

”Ederlezi” är också en populär traditionell folksång från den romska minoriteten i Balkan. Sången har fått sitt namn efter vårfesten med samma namn, lyssna här:   Goran Bregovic – Ederlezi

Annandag påsk

Annandag påsk – Easter Monday

25 april 2011, 9 april 2012

Kristendom

är den dag inom kristendomen då mötet med den uppståndne Jesu firas. Nu är stillheten definitivt över. Enligt den kristna bibeln såg lärjungarna och kvinnorna Jesus redan på påskdagen; alla fyra evangelierna är överens om detta. Det kan vara så att man ägnar påskdagen åt att fira Jesu uppståndelse, och dagen efter (alltså annandag påsk) åt att minnas hans möten med människor.
Annandag påsk är officiell helgdag i många kristna områden.

På annandagen kunde man hålla gillen, leka och dansa!
Tidigare innehöll ofta hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag.

Moderna asatroende brukar förlägga vårblotet till denna dag.

Vårblot

Vårblot (segerblot)

I slutet av april eller början av maj (24 april 2011)

paganism, modern asatro, hedendom

Vårblot är ett blot som vanligen infaller i och med den egentliga vårens ankomst, i slutet av april eller början av maj. Blotet är en bekräftelse av de livgivande krafterna, att hälsa sommaren välkommen, önska god växtkraft och utrymme åt allt uppväxande.
Blot innebar i fornnordisk religion offer av t ex mat, småboskap eller hästar, med syfte att vinna gudarnas välvilja och förmå dem att uppfylla offrarens önskemål.

Vårblot, ibland kallat Vårdagjämningsblot, firas vid vårdagjämningen och högtidhåller att årshjulet nu har nått halvvägs mellan midvinter och midsommar och att sommarhalvåret börjar. Ofta förläggs firandet till påskhelgen, i Sverige hållls sedan år 2000 varje år ett stort vårblot vid Uppsala högar under påskhelgen.
Firandet av valborgsmässoafton kan ha sitt ursprung i vårblotet.

Mer info:
Pagan Federation
Sveriges Asatrosamfund

Påskafton – Holy Saturday

Påskafton, Holy Saturday

Kristendom

På påskafton, (infaller 23 april 2011, 7 april 2012) börjar en del kristna fira påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen.

Påskafton är sista dagen i Stilla veckan, en ”mellandag” då de kristna förbereder den egentliga påsken. Jesus ligger i graven, man inväntar påskvakan under natten till påskdagen, och firandet av uppståndelsen. Detta är en dag då man kan städa och förbereda firandet dagen efter, Påskdagen.

I Sverige förknippas Påskafton ofta med påskägg fyllt med godis eller överraskningar och påskmat med ägg. I delar av landet tänds även påskeldar.

Långfredag – Good friday

Långfredagen, Good Friday,
fredagen före påskdagen, (22 april 2011, 6 april 2012)

Kristendom

firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem.
Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet, i Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet
Romersk-katolsk kristna betraktar långfredagen som en fastedag.
Det är en dag som varit präglad av stor stillhet och tystnad. Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesu dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen var tung och tryckande. Affärer och restauranger var stängda. Ända fram till 1969 i Sverige och till 1999 i Finland, var alla offentliga nöjestillställningar förbjudna under långfredagen.

Långfredag är en helgdag i Sverige, Bermuda, Brazil, Canada, Chile, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Peru, the Philippines, Mexico, Venezuela,Carrebbean, Tyskland, Malta, Australien, Singapore, Nya Zealand, Finland, Storbrittanien och i 11 av USA:s delstater.

Mer om långfredag.

Skärtorsdag – Maundy [Holy] Thursday

Skärtorsdagen, Maundy [Holy] Thursday,
även kallat Heliga torsdag, Covenant Thursday, Great & Holy Thursday, eller Thursday of Mysteries.

Kristendom

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk (2011 innebär detta den 21 april), dagen före långfredagen.
Denna dag firar kristenheten att Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Vissa menar att han då förklarade symboliken med bröden och bägarna som sin kropp respektive sitt blod.
Namnet skärtorsdag kommer från verbet ”skära” i betydelsen rena, det syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på torsdagen i påskveckan, det betraktades som en syndaförlåtelsens dag.
Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser

Enligt folktron är skärtorsdag den dag då häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. För att skydda sig iakttogs en del försiktighetsåtgärder som att gömma undan kvastar och spisrakor, stänga skorstensspjäll osv för att försvåra häxornas förehavanden.
Tradition från början av 1800-talet i västra sverige var att barn ritade påskbrev och skickade eller gav bort vid dörrar hos grannar och vänner på skärtorsdagen eller på påskafton utklädda till påskkärringar. Denna sed spred sig så att det sedan början av 1900-talet blev vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ur sig till påskkäringar medan det nu för tiden mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar.

Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.

Mer om skärtorsdag i sverige:
Nordiska museet

Pesach (Passover)

Pesach (Passover)

Judaism
Judendom

ibland kallad judisk påsk, infaller 7-14 apr 2012 (26 mars – 2 apr 2013) och enligt Judisk Kalender: 15 Nissan

Pesach (hebr: פֶּסַח), ”det osyrade brödets högtid”, kallas ibland judisk påsk och är den första av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna (Shalosh R’galim), de andra är Sukkot och Shauvot.

Det hebreiska ordet pesach betyder ”passera förbi” (engelska: passover). Detta syftar berättelsen om Exodus då Judarna flydde från slaveri i Egypen. I Bibels sägs att gud hjälpte dem fly genom att låta 10 plågor drabba Egypten, den sista var att alla först-födda gossebarn skulle dödas. Genom Moses blev Judarna tillsagda att märka sina dörrar med blod från offerlamm, då skulle de judiska gossebarnen överleva. Man ser detta som den natt då påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets förstörelse år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har dock påsklammet ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar.

Judarna lyckades fly från Egypten och var tvungna att bryta upp hastigt, brödet hann därför inte jäsa så till minne av detta äter man denna helg ojäst (osyrat) bröd. Allt syrat (jäst) bröd ska denna helg avlägsnas från hemmet, vilket också ses som en symbol för att avlägsna allt ”fluffigt” från själen, t ex arrogans och stolhet.

Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man ”seder”, en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada (”Berättelse”).

Första, andra, sjunde och åttende dagen är helg då arbete inte är tillåtet.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Pesach
—————————————————

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Stilla veckan

Stilla veckan, Holy week

Kristendom

17 apr – 24 apr 2011, 1 apr – 8 apr 2012
kristendom

Stilla veckan, även kallad Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till och med Påskafton.

De olika dagarna i veckan har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början.

Måndagen kallas ibland blåmåndag eller svart måndag, färgen blå anses vara en lugn och stilla färg och kyrkorummet kläddes ofta i blått – därifrån kommer förmodligen namnet blåmåndag. Namnet blåmåndag gäller också för måndagen i fastlagen (alltså måndagen före fettisdagen).

Tisdagen kallas vita tisdagen, liksom måndagen har tisdagen fått namn från fastlagen och kallas ibland också svartatisdag och stinnkaketisdag..

Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”. Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.
Notera att onsdagen i stilla veckan inte är askonsdag som den ibland kallas, detta är onsdagen efter fettisdagen, som inleder fastan, fyrtio dagar (söndagarna oräknade) före påsk.

Dymmelonsdagen förljs av skärtorsdagen (Maundy [Holy] Thursday) långfredagen (Good Friday), varefter stilla veckan avslutas med påskafton – dagen före påskdagen.

Palmsöndagen

Palmsöndagen (passions-söndagen),  Palm Sunday

Kristendom

är en kristen högtid som alltid infaller på söndagen före den kristna påsken.
Palmsöndagen inleder Stilla veckan (Dymmelveckan), de kristnas sista fastevecka innan påsk.

Dagen firas till minne av Jesus intåg i Jerusalem då han kom ridande på en åsna och hälsades med palmkvistar som också ströddes på marken framför honom. Därifrån kommer sedvänjan att man pryder sina bostäder med kvistar, i länder där palm inte växer används ofta grenar av idegran, sälg, vide eller andra inhemska trädslag. Den här söndagen har på en del platser fått namn efter trädslag, eller kallats t ex grensöndagen (branch sunday).

Inom bland annat Romersk-katolska kyrkan företas palmsöndagsprocession, då de troende vandrar med kvistar i händerna.

Jesus entering Jerusalem on a donkey