Kategoriarkiv: Nyår

Baisakhi

Baisakhi  (Vaisakhi)

hinduism, sikhism

hinduism

Infaller den 13 april varje år utom vart 36 år då festivalen infaller den 14 april.

Firandet uppvisar många regional skillnader, till största delen är det som skördefestival dagen uppmärksammas.
Som Nyår, första dagen i det Hinduiska solåret, firas dagen i Nepal, Assam valley, Kerala, Orissa, Väst bengalen m fl delar av Indien.
Inom Sikhismen är detta en viktig helgdag.

Dagen firas som:
* Rongali Bihu i Assam,
* Naba Barsha eller Pohela Boishakh i Bengal och Tripura, *Puthandu (Tamil New Year) i Tamil Nadu,
* Vishu (or Vaishakhi) i Kerala,
* Bikhu or Bikhauti i Kumaon regionen i Uttarakhand,
* Maha Vishuba Sankranti (eller Pana Sankranti) i Orissa,
* Sinhalese Nyårs festival i Sri Lanka.

Naw-Ruz – Bahá’i

Naw-Ruz

Baha’i

21 mars
Bahá’í

Inom Bahá’i-religionen startar det nya året den 21 mars med början vid solnedgången kvällen innan, den 20 mars.

Naw-Ruz  är en uråldrig persisk tradition som infaller vid vårdagjämningen, den markerar också början på det Zoroastriska året och den dag då Zoroaster mottog sin uppenbarelse från Gud. Dagens ursprung är dock troligen ännu äldre – man lär ha hittat spår av firande som är åtskilliga årtusenden äldre.

Anledningen till att Bahai – året startar denna dag är att både grundaren Báb och Bahá’u’lláh var från Persien. När de utvecklade Bahai-kalendern (Badi-kalender) fortsatte de att använda dagen som årets början, gjorde den till en helig dag och associerade den med ”det allra största namnet”. Naw-Ruz avbryter också fastan som varat i 19 dagar.

Naw-Ruz är en av nio heliga dagar under året som är arbetsfria helger för Bahaier.

Nouroz – persiskt nyår

Nouruz  (även Naw-Ruz, Noorooz, Nowrooz, Nowruz)

Nouruz som betyder ”ny dag” är de indoiranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nouruz firas i Iran, Afghanistan, Tajikistan,Uzbekistan, Azerbijan och södra Kurdistan för att välkomna våren och solens återkomst .

Zoroastrism var under antiken den dominerande religionen i persiska riket (ungefär dagens Iran) Firandet av Nouruz lär vara en kvarleva sedan den tiden. Vid persiska nyåret äter man tillsammans med familjen och ger varandra presenter.

Ursprunget till Naw-Ruz/Nouroz är oklart men det är allmänt accepterat att det var en zoroastrisk festival för livskraft.  Tillsammans med Ihrajan (höstdagjämningens firande) är Naw-Ruz en av de största högtiderna under året.  Firandet har en del likheter med den kristna påsken.

Naw-Ruz – Baha’ier firar nyår och avbryter också fastan som varat i 19 dagar.

Newroz – Kurdiskt nyår. Enligt en kurdisk folksaga var det den 21 mars år 700 som smeden Kawa befriade det kurdiska folket från tyrannen Zuhak. Därför handlar Newroz mycket om det kurdiska folkets strävan efter ett eget land.

Även i norra Spanien lär det finnas kvarlevor av det persiska nyårsfirandets eldfest, dit den kom på 800-talet e.Kr.

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten, dvs vårdagjämningen. Nyårsdagen överensstämmer med den första farvardin i den persiska kalendern. År 2011 sammanfaller med år 2570 enligt den iranska kejserliga kalendern, 3749 enligt den persiska zoroastriska kalendern och år 1390 enligt den islamiska solkalendern som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan.

År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som ”The International Day of Nouruz”. Generalförsamlingens text beskriver nouruz som ”en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än 3 000 år”.

Tu Bishvat

Tu Bishvat

Judaism
Judendom

20 jan 2011
8 feb 2012,  26 jan 2013
Enligt Judisk Kalender: 15 Sh’vat

Tu Bishvat (Tu B’Shevat, Tu bi-Shevat, hebr: ראש השנה לאילנות) ett av judendomens fyra nyår, kallas också trädens nyår eftersom man utgår från denna dag vid beräkning av trädens ålder.
Trädens ålder är av vikt på grund av att frukt från nyplanterade träd inte ska ätas under de första tre åren, fjärde året är frukten avsedd för Gud och därefter, det femte året, kan man äta av frukten. Trädens ålder beräknas efter detta datum så att träd planterade dagen före påbörjar sitt andra år vid Tu Bishvat medan träd planterade två-tre dagar senare når sitt andra år vid nästa Tu Bishvat.

Det är få traditioner förknippade med denna helg, förutom att plantera träd äter man frukt eller äter av ”de Sju Kryddorna” som beskrivs i bibeln och som är vanliga i Israel: vete, korn, druvor (vin), fikon, granatäpplen, oliver och dadlar (honung)

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Tu Bishvat
———————————————