Kategoriarkiv: Nyår

Lyktfestivalen, Yuan-Xiao- eller Shangyuan-festivalen

Lantern-festivalen,  Yuan-Xiao- eller Shangyuan-festivalen

6 feb 2012, 24 feb 2013, 14 feb 2014, 5 mars 2015

Kina, Sydkorea

Lyktfesten till andarna, Lantern-festivalen också känd som:

Yuan-Xiao Festivalen eller Shangyuan Festival i Kina,

Kap Goh Meh Festivalen i Indonesien, Malaysia och Singapore,

Yuen Siu Festivalen i Hong Kong, och

”Tet Thuong Nguyên” eller ”Tet Nguyên Tiêu” i Vietnam;

 

En festival som firas den femtonde dagen i den första månaden i lunisolar-året i den kinesiska kalendern, den sista dagen av kinesiska nyårsfirandet , vårfestivalen.

Det ska inte förväxlas med midhöstfestivalen, som ibland också kallas ”Lantern Festival”

Under Lykt-festivalen, skickas ljuslyktor,

ofta i form av djur, upp på nattens mörka himmel.

I vissa regioner är denna festival också känd som den kinesiska versionen av St Valentin (Alla hjärtans dag), eftersom det i kinesisk tradition och kultur är en dag då man firar kärlek och tillgivenhet mellan älskande. (Kina firar annars Valentin-dag 23 aug 2012)

Annonser

Vårfestivalen – kinesiskt Nyår

Kinesiskt nyår – Vårfestivalen

23 jan 2012, 10 feb 2013, 31 jan 2014, 19 feb 2015
Kina
kulturellt, buddhism, daoism, konfucianism

Vårfestivalen, det Kinesiska nyåret enligt den traditionella kinesiska kalendern, infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, (någon gång under perioden 21 januari till 19 februari i den Gregorianska kalendern).
Festivalen börjar första dagen i kinesiska kalenderns första månad och avslutas med Lantern-festival den femtonde dagen, (år 2012 den 6 feb).  Kinesiska nyåret är den längsta och viktigaste högtiden i Kinesiska kalendern.

En mängd traditioner finns runt det kinesiska nyåret som markerar slutet på vintersäsongen. Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton, medan nyårsdagen ägnas åt vän- och familjebesök. Midnatt firas in med smällare och fyrverkerier. I stor del av Kina är fisk en symbolladdad maträtt eftersom ordet för fisk uttalas på samma sätt som ordet för ”överflöd”. I Nordkina är jiaozi, som annars är vardagsmat, lika obligatoriskt på matbordet. Barn, men också många andra, får vanligen en nyårspeng i ett rött kuvert, och många arbetsplatser delar ut en 13:e månadslön till sina anställda. Vårfestivalen är också för många den längsta arbetsfria perioden på året.

Kinesiskt Nyårs-lejon

Yennaier

Yennaier – Berbiskt Nyår

12 januari

Berbiskt nyårsfirande hänger samman med jordbruk och natur, gamla saker i hemmet byts ut och man ser till att avsluta allt man påbörjat innan nya året börjar.

Årets första dag enligt Berber-kalendern firas på olika sätt i olika delar av norra Afrika. En utbredd tradition är en måltid med speciell mat som variear mellan olika regioner (t ex couscous med 7 olika grönsaker, eller med kyckling). I Algeriet uppmärksammas dagen även av människor som inte anvander Berber-kalendern i vanliga fall.

Berberna (eller Amazigh-folket) finns till största delen i Marcko (40 procent av landets befolkning) och i Algeriet, Libyen och Tunisien. Berbernas ursprung är osäkert, men de tycks ha dominerat norra Afrika så tidigt som för omkring 3 500 år sedan. Den arabiska erövringen av Nordafrika på 600- och 1100-talen innebar att berberna undanträngdes till bergstrakter och ökenområden, där de sedan dess lever som jordbrukare eller nomader. De flesta är muslimer.

En udda aspekt med Yannayer-firande rör datumet för Nyårs-dagen. Trots att helgen från början inföll den 14 januari (enl gregoriansk kalender) är det numera, möjligen på grund av ett missförstånd, den 12 januari som helgen firas.

Berber-Amazigh flag

Shôgatsu

 Shôgatsu  (Gantan Sai / Ganjit)  Japanskt Nyår

Toorii

1 -3 jan
Shinto
Japan

Nyåret är  den viktigaste helgen i Japan. De flesta verksamheter är stängda   1 – 3 januari och de flesta familjer tillbringar helgen tillsammans.

Åren ses som helt åtskilda, varje år erbjuder en ny början. Alla plikter ska vara avslutade vid årets slut då ”bonen-kai”-fester hålls med syftet att man ska lämna det gamla årets bekymmer och problem bakom sig.

Nyårsdagen,  Ganjit, ”festivalernas festival”, firas i Japan med smyckade gator och hus, nyårsdekorationer, grenar av tall och plommon, bambustjälkar och pappersgirlanger.
Folk samlas till hyllningar vid tempel och helgedomar och besöker vänner och släktingar för att utbyta hälsningar.

Den första måltiden på nyåret, osechi-ryori,  är ett ganska stort evenemang. För denna måltid tillagas speciella matratter, soppor och delikatesser.
Traditionellt äter man osechi-ryori under hela nyårshelgen som pågår fram till och med 3 januari.

För att uttrycka sin glädje över det nya året utbyter man också nyårskort och ger gåvor till barnen. Detta är en ceremoni som liknar västerlandets där man byter julklappar och julkort.

Nyår

Nyårsdagen

1 januari inom Kristendomen (gregoriansk kalender, västkyrkan, huvudsakligen katolska och protestantiska länder)

Nyår är den enda helg som firas över hela världen. Den 1 januari är dock bara ett av många nyår på olika datum som firas.

Nyår är en traditionell högtid som firas vid övergången till ett nytt år.  1 januari inleder det nya året enligt den gregorianska kalendern som följs inom västkyrkan.
Enligt folktron  i Sverige skulle ens sinnesstämning den dagen komma att utmärka resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg. Man skulle akta sig för att låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Viktigt var också att observera årets första besök: Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna skulle året bli oturligt. I borgerliga kretsar hörde det till att gå på nyårsvisit till högre ämbetsmän och äldre släktingar, ett bruk som upphörde alltmer efter andra världskriget.

Historiskt firade de hedniska romarna ett uppsluppet nyår den 1 mars, i bland annat Sverige och England var 25 mars nyårsdag anda fram till 1500- respektive 1700-tal. I det Bysantinska riket, bl.a. Ryssland, firades nyårsdagen den 1 september fram till år 1700.

Romarna  (Romerska riket, Romarriket  ca 753 f.Kr-476 e.Kr)  offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en ”dies faustus” (lycklig dag),  då man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar,utväxlade gåvor och kejsarna fordrade en tribut av alla Roms invånare. Bruket att ge nyårsgåvor har levt kvar i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i stora delar av världen.

De kristna kyrkorna firade förr nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag.
Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari denna fests ”åttondedag”  som också firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning. I och med införandet av den gregorianska kalendern fastställdes datumet för nyårsdagen till den 1 januari.

Rosh Hashana, (28 sep 2011, 16 sep 2012) är känt som det judiska nyåret,  på hebreiska betyder Rosh Hashana ”årets huvud” eller ”först under året” Rosh hashana infaller i judiska månaden Tishri.  En del gamla kalendarier i Judisk tradition kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

Nouruz, persiskt nyår, är de iranska folkens nyårsdag som infaller vid vårdagjämningen (20,21 el 22 mars)

Det kinesiska nyåret infaller mellan 20 januari och 19 februari, det är tradition att man firar nyåret tillsammans med familjen.

Al-Hijra, Muslimskt nyår, firas första dagen i månaden Muharram  som infaller omkring 27 nov 2011

Hinduiskt Nyår, Deepavali, (oktober/november) är en större hinduisk religiös ljusfest, en fem dagar lång Ljusfestival.

Al-Hijra /Muharram

Al-Hijra, Muslimskt nyår

Islam

27 nov 2011, 15 nov 2012,  4 nov 2013, 15 okt 2014, 14 okt 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 1 Muharram)

Al-Hijra (första dagen i månaden Muharram) markerar början på det nya muslimska året. Högtiden är även känd som
Ras as-Sana (‘huvudet på året’, liksom judiska Rosj Hasjana),  Ras as-Sana al-Hijreya
eller al-Hidjra (‘resa’ eller ‘flyttning’) som minne av  att Muhammed och hans anhängare flyttade från Mekka till Medina.

Al-Hijra blev utvalt som nyår för att det är årsdagen av Muhammeds flyttning till Medina, en händelse som är betydelsefull därför att Muhammed därifrån lyckades sprida Islam över Mellanöstern. Minnet av detta hjälper till att stärka den muslimska åsikten att stat och moské (kyrka) inte ska vara skilda åt.

Den här högtiden markeras inte med något stort firande, men kan fokusera på tydandet av Hidjra, minnet av Muhammeds flytt till Medina, samt på att ge nyårslöften och liknande.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Samhain

Samhain

31 okt norra halvklotet
30 april södra halvklotet

Pagan, Wicca, Kelter, Irland, Skottland

Samhain är en av de Pagan/Wicca -högtider med keltiskt ursprung som delar året i fyra delar. Skörden som började vid Lammas pågick fram till Samhain då det sista som skulle lagras för vintern togs om hand.  De andra årstidsfesterna är  Lughnasadh, Imbolc och Beltane.

Samhain är en keltisk skördefest då man firade sommarens slut, och ses ofta som det keltiska nyåret. Man trodde att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som tunnast under denna tid, den är därför även tillägnad de dödas själar.

Numera firas Halloween samma dag som Samhain, även den kristna högtiden Allhelgonadagen liknar Samhain.