Kategoriarkiv: Judendom

17 Tammuz

 Tzom Tammuz (Shiv’ah Asar b’Tammuz)

19 jul 2011, 8 jul 2012, 25 jun 2013, 15 jul 2014, 5 jul 2015

Judisk Kalender: 17 Tammuz

Judaism
Judendom

17:e Tammuz är en fastedag till minne av att Jerusalems förstörelse och markerar inledningen av den treveckor långa sorgeperiod som leder fram till Tisha B’Av.

 

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exempelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

 

Chanukka

Chanukka; Hanuka

Judaism
Judendom

21-28 dec 2011, 9-16 dec 2012, 28 nov-5 dec 2013,17-24 dec 2014
Enligt Judisk Kalender: 25 Kislev

Chanukka (hebr: חֲנֻכָּה‎), Hanukkah, också känd som ljusets fest eller invigningsfesten (tempelåterinvigningsfesten), varar i åtta dagar vid nymåne i november-december. Det är förmodligen den mest kända judiska helgen, inte på grund av stor religiös betydelse utan för att den infaller tidsmässigt i närheten av det kristna julfirandet. En annan likhet är tändandet av chanukkaljusen som möjligen har inspirerat till seden med adventsljus inom vissa grenar av kristendomen.

Chanukka firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f.Kr. sedan det under maccabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna. Enligt Talmud fצrklaras helgen med en legend om ett mirakel: Det fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Herren såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja, Channukka varar därför i åtta dagar
Varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare. Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar så till vida att sabbatsbuden gäller, utan snarare en utdragen fest. En relativt sen, men väl utbredd, tradition är att utbyta gåvor i samband med ljuständingen.

Till chanukka hör, en traditionell leksak i form av en snurra, dreidel (hebreiska sevivon), och maträtter friterade i olja, ibland ocksוå karp, en tradition som förekommer även i östeuropa vid julfirande.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Chanukka
———————————————

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Slutfesten, Torafesten

Shemini Atzeret och Simchat Torah

Judaism
Judendom

Shemini Atzeret – Slutfesten

20 okt 2011, 8 okt 2012, 26 sep 2013, 16 okt 2014, 5 okt 2015
Enligt Judisk Kalender: 22 Tishrei

I landet Israel Simchat Tora – Torafesten
20 okt 2011, (8 okt 2012)
Enligt Judisk Kalender: 22 Tishrei

Utanför Israel Simchat Tora – Torafesten
21 okt 2011, (9 okt 2012)
Enligt Judisk Kalender: 23 Tishrei

Direkt efter Sukkot firas Shemini Atzeret (ung:”samling den åttonde dagen”), som trots att den infaller i anslutning till Sukkot betraktas som en separat helg.
Vid Shemini Atzeret lämnar man lövhyddan (sukkot) och äter sina måltider inomhus igen.  Mazkir – bön till minne av de hädangånga läses samt Geshem – en bön för regn i landet Israel under den kommande vintern

Utanför Israel firas Simchat Torah (”glädjen över Toran”) som en egen helgdag en dag senare, i Israel firas Simchat Torah på samma dag som Shemini Atzeret. På Simchat Tora tågar man runt synagogan sju varv medan man bär Torarullarna och dansar med dem. Toracykeln avslutas denna dag med sista avsnittet ur 5:e Moseboken, och börjar om på nytt samma dag med första avsnittet ur 1:a Moseboken. Efter både afton- och morgongudstjänsten får barnen godispåsar.

I Israel, infaller Shemini Atzeret och Simchat Torah på samma dag :
20 okt 2011, (8 okt 2012)

Utanför Israel, där Simchat Torah infaller en dag senare:
21 okt 2011, (9 okt 2012)

Shemini Atzeret och Simchat Torah är helger då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Shemini Atzeret och Simchat Torah
———————————————
Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Sukkot – Lövhyddofesten

Sukkot

Judaism
Judendom

13-19 okt 2011, 1-7 okt 2012, 19-25 sep 2013, 9-15 okt 2014
Enligt Judisk Kalender: 15 Tishrei

Sukkot (Suckot, hebr: סוכות) kallas också lövhyddofesten (Chag Ha-Asif) och är den sista av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna (Shalosh R’galim), de andra är Pesach och Shauvot.

Sukkot har en dubbel innebörd, dels firas den till minne av judiska folkets fyrtioåriga vandring i öknen efter uttåget ur Egypten, dels är det en skördefest.
Firandet pågår i sju dagar, de första två dagarna är helgdagar, och veckan avslutas sedan med ytterligare två helgdagar: Shmini Atzeret, slutfesten, och Simchat Tora, torafesten.

Till minne av israeliternas ökenvandring bygger de som har möjlighet enkla lövhyddor. I hyddorna äter man dagens huvudmål varje dag under högtiden och om möjligt tillbringar man även natten där. Förr i tiden firades den samtidigt som vinskörden.

Första dagen av Sukkot är helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Sukkot
———————————————
Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Yom Kippur – Försoningsdagen

Yom Kippur

Judaism
Judendom

8 okt  2011, 26 sep 2012, 14 sep 2013, 4 okt 2014
Judisk Kalender  : 10 Tishrei

Yom Kippur (Jom hakippurim, hebr: הַכִּפּוּרִים יוֹם), Försoningsdagen, är kanske den viktigaste helgen under det judiska året. Många som inte firar övriga helger uppmärksammar den här dagen.
Namnet Försoningsdagen säger just vad det är – en dag avsatt för att rannsaka själen och sona synder begångna under året.
Man förväntas försonas med ovänner, många bär vit skrud (symbol för renhet), man tänder ljus för de avlidna och avstår från mat och dryck.
Liksom under Rosh Hashana blåser man i ett vädurhorn, en shofar, vilket skall väcka människorna till eftertanke.

Yom Kippur är en helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Yom Kippur
———————————————
Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Rosh Hashana

Rosh Hashana

Judaism
Judendom

29 sep 2011, 17 sep 2012, 5 sep 2013, 25 sep 2014,
Judisk Kalender: 1 Tishrei

Rosh Hashana är känt som det judiska nyåret,  på hebreiska betyder Rosh Hashana ”årets huvud” eller ”först under året”
Rosh hashana infaller i judiska månaden Tishri. Den kallas även åminnelsedagen eller shofar.

Denna helg inleder de tio botdagarna, som avslutas med Yom Kippur, Försoningsdagen.
Enligt judisk tradition skapades jorden denna dag och vid Rosh Hashana bedömer Gud vad människorna har gjort under det gångna året, och beslutar vad som skall hända dem under det kommande. Under de tio dagar som följer fram till Yom Kippur finns tid för eftertanke och försoning.

Under Rosh Hashana utförs inget arbete, dagen tillbringas gärna i synagogan där man bland annat blåser i ett  trumpetliknande instrument, en shofar (ett vädurhorn). Till sederna hör att äta äpple som doppats i honung och andra söta rätter, en symbol för önskan om ett sött och gott nytt år.

Rosh Hashanah är en helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Rosh Hashana
———————————————
Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Tisha B’Av

Tisha B’Av

Judaism
Judendom

9 aug 2011, 29 jul 2012, 16 jul 2013, 5 aug 2014
Judisk Kalender : 9 Av

Tisha B’Av (Tisha beav, TishI-uh Bahv) ”nionde dagen i månaden Av”,  är en årlig fastedag som firas framförallt till minne av den första förstörelsen av Jerusalems tempel.
Denna dag är kulmen på en tre veckor lång sorgeperiod till minne av två tillfällen då Jerusalem förstörts. Under denna period bör inga bröllop eller andra festligheter hållas, och man avstår från att klippa sitt hår. 1-9 Av avstår man från att äta kött och dricka vin (utom på Sabbaten) och man använder inte helt nya kläder. En sed under Tisha B’Av är att besöka kyrkogårdar, gravplatser och murarnas ruiner som påminnelse om smärtan och sorgen efter templets förstörelse

Som sorgehögtid är det främs ortodoxa judar som uppmärksammar dagen genom fasta. De tillåter inte heller att man badar, tvättar händerna, bär skor av läder eller använder parfym. Att roa sig den här dagen anses vara fel eftersom man då distraheras från att sörja. Att läsa i torah under tisha beav är egentligen förbjudet med tanke på att läsning i de heliga skrifterna tillför glädje, men det finns undantag: då texter som lämnar en känsla av sorg läses är det tillåtet.

Jerusalems tempel sägs ha förstörts exakt samma datum, första gången år 586 f.Kr. då kungen i Babylonien brände ned templet brände ner templet och Jerusalem förstördes . Andra gången var år 70 e.Kr. då romarna brände ned det. Västra muren, ”klagomuren”, är vad som idag återstår av muren.

Vid Tisha B’Av uppmärksammas också de andra tragedier judarna utsatt för historiskt, av vilka många anses ha inträffat just denna dag, t ex utvisningen av judarna från Spanien år 1492.

17:e Tammuz (Shiv’ah Asar b’Tammuz), 3 veckor före Tisha B’Av,  är en mindre judisk fastedag till minne av att Jerusalems förstörelse och markerar inledningen av den treveckor långa sorgeperiod som leder fram till Tisha B’Av.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Tisha B’Av

————-

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Shavuot

Shavuot, ”veckofesten”

8-9 juni 2011, 27-28 maj 2012,  15-16 maj 2013, 4-5 jun 2014, 24-25 maj 2015

Enligt Judisk Kalender: 6 Sivan.

Judaism
Judendom

Shavuot, ”veckofesten”, den judiska pingsten, kallas också  ”chag hakkatsir” (veteskördens fest), ”Hag Matan Torateinu” (festen för givandet av Toran), ”Hag ha-Bikkurim” (de första frukternas fest).
Sahvout är den andra av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna (Shalosh R’galim), de andra är Sukkot och Pesach.

Ursprungligen var shavuot en skördefest med firande av att vårens löften har gått i uppfyllelse och våren övergår till sommar. De sju veckorna (49 dagar) mellan Pesach och Shavuot, omerdagarna, ses som en tid av förväntan, när skörden avslutats firas med Shavuot då synagogan bl a smyckas med bladverk.

Under årens lopp har Shavuot fått en djupare mening och firas även till minnet av den dag då Israels folk fick Toran (de fem Moseböckerna) av Gud vid berget Sinai. Räknandet av dagar mellan Pesach (påsk) och Shavuot erinrar om att påsken fysiskt befriade judarna från träldom (flykten från Egypten), medan givandet av Toran på Shavuot återlöste folket andligt från avgudadyrkan och omoral.
Shavout kallas pingst men har inget samband med den kristna helgen pingst som infaller 50 dagar efter den kristna påsken.

Shavuot varar i en eller två dagar .En tradition är att man stannar uppe hela första natten och studerar Toran, för att sedan be så tidigt som möjligt på morgonen. Minst en gång under helgen äter man mat gjord av mejeriprodukter – ”chalavi”. Orsaken till det är lite oklar, det kan vara en rest av löftet om landet Israel som ett land flödande av ”mjölk och honung”, eller på grund av att förfäderna inte hade annat att ta till när de genom Toran fick de ny föreskrifterna om mathållning.

Shavuot är helg då arbete inte är tillåtet.
Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Shavuot

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm

Jerusalemdagen – Yom Yerushalayim

Yom Yerushalayim 

Judaism
Judendom

1 jun 2011

20 maj 2012

Judisk Kalender: 28 Lyar

Yom Yerushalayim (Jerusalem Day (Hebr: יום ירושלים‎)
är en Israelisk nationell helgdag till minne av återförenandet av Jerusalem och etablerandet av Israelisk kontroll över den ”Gamla Staden” i juni 1967.

Dagen uppmärksammas med ceremonier, minneshögtider för soldater som avled under Sexdagarskriget, föreläsningar om Jerusalem mm.

I den judiska kalendern har fyra helgdagar har tillkommit de senaste 100 åren och har anknytning till Förintelsen och bildandet av staten Israel. Alla dessa infaller under perioden mellan Pesach (Passover) och Shavuot.  De är inte erkända av alla judar över hela världen, datumen och sättet att uppmärksamma dem är ännu inte standardiserat.
Dessa ”nya” helgdagar är:
Yom Ha-Shoah, 27 nissan, 1 maj 2011 (19 apr 2012)
Yom Ha-Zikkaron, 4 lyar,  9 maj 2011 (25 apr 2012)
Yom Ha-Atzmaut, 5 lyar, 10 maj 2011 (26 apr 2012)
Yom Yerushalayim, 28 lyar, 1 jun 2011 (20 maj 2012)

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer info:
Judaism 101
Wikipedia Jerusalem Day

Lag Baomer

Lag Baomer

Judaism
Judendom

22 maj 2011, 10 maj 2012, 28 apr 2013, 18 maj 2014, 7 maj 2015
Judisk Kalender: 18 Lyar

Denna dag, den 33:e i Omerräkningen (49-dagarsperioden mellan pesach och shavuot), markerar kulmen och vändpunkten av den pest som drabbade rabbi Akivas lärjungar och som gjorde Omerräkningen till en tid av halvsorg. Omerräkningen pågår från och med andra kvällen Pesach till Shavuot. Denna dag firas därför som en halv helgdag. På grund av sambandet med Rabbi Akiva och hans anhängare har dagen blivit känd som de lärdes högtid.

Förutom att vara den dag då pesten kulminerade markerar Lag Baomer årsdagen av Rabbi Shimons död. Enligt traditionen ska han den dagen ha avslöjat Toras djupaste hemligheter i ett Kabbalistiskt verk kallat Zohar.
Enligt Zohar fylldes Rabbi Shimon’s hus av eld och ljus hela den dagen när han undervisade sina lärjungar.
Trots att årsdagar till minne av en död vanligtvis är sorgefyllda dagar, är Rabbi Shimon’s död vid Lag Baomer en festdag. Bål tänds och människor dansar och sjunger vid eldarna. Bröllop, musik, utflykter och hårklippning förläggs ofta till denna dag men är inte tillåtet  de övriga dagarna under Omerräkningen.

Counting of the Omer (Sefirat Ha’omer, Hebr: ספירת העומר)
Förbinder Pesach (Passover) med Shavuot. Varje kväll, från Pesach’s andra kväll till kvällen före Shauvot, reciteras välsignelser och dagen räknas i både dagar och veckor, så t ex den 16:e dagen säger man ”idag är det sexton dagar, vilket är 2 veckor och 2 dagar av Omer”.

Omer kallas den offergåva som israeliterna tog med sig till templet på den andra dagen av den judiska påsken, pesach. Efterhand blev omer även ett mått på perioden mellan pesach och shavout (pingst) där man sammanlagt räknar omer i 49 dagar.

I dag utförs omerräkningens ritualer i bland annat traditionella synagogor, där man uttalar välsignelser samtidigt som man lyfter kärvar eller en kopp med gryn upp mot himlen varje kväll i 49 dagar. Under denna period rakar eller klipper sig inte traditionella judar och man anordnar heller inga bröllop.

Ceremonin har flera ursprung: enligt rabbinsk tradition ska en präst ha lett en grupp troende judar från utkanten av staden till templet. Under tiden de vandrade ska prästen ha lovprisat Gud med musik och dans. Väl framme vid templet ska prästen ha hållit upp kärvar och vajat dem i olika riktningar.
Många judar ser omerperioden som en sorgeperiod, eftersom det var under denna period som flera olyckshändelser inträffade i den judiska historien, bland annat pesten som slog till mot rabbin Akivas lärjungar under revolten mot Rom år 135.

För messianska judar har ritualen en annan innebörd: de associerar den med Yeshuas död och uppståndelse.

Alla judiska helger börjar vid solnedgången och pågår till nästa dags solnedgång. Om exemelvis datumet anges till 29 sep, börjar helgen på kvällen 28 sep och pågår till kvällen 29 sep.

Mer om Lag Baomer:
Mer om Omer-räkning (Counting of the Omer)
———————————————

Mer info:
Judiska Kalendrar
Judaism 101
Judendom
Judiska församlingen
Judiska församlingen Stockholm