Kategoriarkiv: Islam

Ashura

Ashura

Islam

5dec 2011, 24 nov 2012, 13 nov 2013, 3 nov 2014, 23 okt 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 10 Muharram)
Islam

Ashura markerar framförallt två händelser: dagen då Noa lämnade arken och dagen då Moses räddades från Egyptierna.

Shia-muslimer firar dagen till minne av Husseins (profeten Muhammeds sonson) martyrdöd år 680 e.Kr. Ofta firas dagen med processioner och ett passionsspel.

Sunni-muslimer uppfattar dagen som en av flera frivilliga fastedagar. Enligt sunnitisk teologisk uppfattning skapades Adam och Eva på ashura och dessutom lämnade Noa arken på den dagen.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.
————–
Dagen kallas också:
Hosay (Västindien), Tabuik (Indonesien), Tabot (Etiopien)

Al-Hijra /Muharram

Al-Hijra, Muslimskt nyår

Islam

27 nov 2011, 15 nov 2012,  4 nov 2013, 15 okt 2014, 14 okt 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 1 Muharram)

Al-Hijra (första dagen i månaden Muharram) markerar början på det nya muslimska året. Högtiden är även känd som
Ras as-Sana (‘huvudet på året’, liksom judiska Rosj Hasjana),  Ras as-Sana al-Hijreya
eller al-Hidjra (‘resa’ eller ‘flyttning’) som minne av  att Muhammed och hans anhängare flyttade från Mekka till Medina.

Al-Hijra blev utvalt som nyår för att det är årsdagen av Muhammeds flyttning till Medina, en händelse som är betydelsefull därför att Muhammed därifrån lyckades sprida Islam över Mellanöstern. Minnet av detta hjälper till att stärka den muslimska åsikten att stat och moské (kyrka) inte ska vara skilda åt.

Den här högtiden markeras inte med något stort firande, men kan fokusera på tydandet av Hidjra, minnet av Muhammeds flytt till Medina, samt på att ge nyårslöften och liknande.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Eid al-Adha

Eid al-Adha

Islam

6 nov 2011,  26 okt 2012, 15 okt 2013, 4 okt 2014, 23 sep 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: : 10 Dhul-Hijjah 1431 H.)
Islam

Eid ul-Adha är en av två Eid-festivaler (den andra är Eid al-Fitr) som baserar sig på Koranen och firas av muslimer (och druser)  världen över.
Eid ul-Adha infaller dagen efter pilgrimerna är klara med hajj (Hajj Dagarma 8-13 Dhul-Hijjah 1432 H.), den årliga vallfärden till Mekka i Saudiarabien av muslimer från hela världen. Det inträffar ungefär 70 dagar efter slutet av fastemånaden ramadan, och firas oavsett om man varit på pilgrimsfärd eller ej. Som ett minne av Ibrahims (Abrahams) starka tro ”offras” boskap (får, getter, kameler) till Allah och köttet delas ut till fattiga och behövande som en påminnelse om att de som har mycket bör dela med sig av sitt överflöd till de som har mindre.

Festligheterna pågår i två eller tre dagar beroende på land.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

———————
Andra namn för Eid ul-Adha:
Festival of Sacrifice
Id-ul-Zuha, Bakr-Id
Eid al-Kabir (Den ‘Stora’ Eid) i Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten och Libyen;
Tabaski eller Tobaski i Västafrika
Babbar Sallah i Nigeria;
Ciidwayneey i Somalia och somalisktalande regioner i Kenya samt i Etiopien.
I Indien och Pakistan är den även kallad Bari Eid (bokstavligen ”Stora Eid”).
I Bangladesh kallas den antingen Id-ul-Azha eller Korbani Id.
I Sydafrika kallas den även Bakri Eid. Indonesiska termen är Idul Adha.
I Malaysia kallas den aidil Adha och även Hari Raya Korban.

Yom Arafat

Yom Arafa / Waqf al Arafa

5 nov 2011, 25 okt 2012, 14 okt 2013, 3 okt 2014, 22 sep 2015
(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 10 Dhul-Hijjah 1431 H.)
Islam

Yom Arafa  infaller dagen före Eid al-Adha då pilgrimerna är klara med hajj (Hajj-dagarma 8-13 Dhul-Hijjah 1432 H.), den årliga vallfärden till Mekka i Saudiarabien. Det infaller ungefär 70 dagar efter slutet av fastemånaden ramadan

Vid gryningen denna dag går pilgrimmerna från Mina till en närbelägen kulle i Arafa-öknen, Mount Arafa, i närheten av Mekka. Muslimer på andra platser i världen samlas i  moskeer, på så sätt kan även muslimer som inte gör en pilgrimsresa delta i firandet.

Från denna plats lär Muhammed under sin sista pilgrimsresa ha hållit sin avskedspredikan (the Prophet’s Final Sermon eller The Last Sermon) 72 dagar före sin död.
Det sägs att troende som fastar denna dag sonar både det gångna årets och det följande årets synder. Det är alltså en dag då man får syndernas förlåtelse, vilket påminner om den judiska dagen Yom Kippur.

Yom Arafat / Day of Arafa, kallas också ”the Day Repentance” (omvändelsedagen, ångerdagen)

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Eid al-Fitr

Eid al-Fitr

Islam

31 aug 2011, 19 aug 2012, 8 aug 2013,  28 jul 2014, 17 jul 2015 (en dag senare i Nordamerika)
(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 1 Shawwal 1432 H.)
Islam
Eid al-Fitr avslutar den muslimska fastemånaden Ramadan och är första dagen i månaden Shawwal. Högtiden kallas ofta för enbart ”eid” som betyder ”återkommande lycka” eller ”festglädje”. Eid al-fitr kallas även ”den mindre eid” i jämförelse med Eid ul-adha (6 nov 2011 / 10:de dagen i månaden av Dhul Hijja) som är den större av två stora årliga muslimska högtider.

Firandet pågår i upp till fyra dagar, av vilka den första dagen är viktigast. I grunden är det en religiös högtid, men den firas även av muslimer som inte är aktivt troende och av stora delar av befolkningen som helhet i de länder och regioner där islam är majoritetsreligion.

Ofta jämförs Eid al-Fitr med den kristna julen, eftersom man vid båda högtiderna bland annat ger gåvor till behövande, presenter till framförallt barn och unga, samt att familjebanden, gemenskapen och maten spelar en betydelsefull roll.

Även om Eid al-Fitr är i den islamiska kalendern alltid infaller på samma dag,  varierar dagen i den gregorianska kalendern från år till år, eftersom gregorianska kalendern är en solkalender och islamiska kalendern är en månkalender. Denna skillnad innebär Eid al-Fitr rör sig i den gregorianska kalendern cirka 11 dagar varje år. Dagen för Eid al-Fitr kan också variera från land till land beroende på om månen iakttagits eller inte.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira t ex Eid al-Fitr vid solnedgången den 29 augusti.

—————————–
Eid al-Fitr kallas också:
Eid, ”Ramadan Eid”, ”Smaller Eid”; Idul Fitri, Hari Lebaran (Indonesien); Hari Raya Puasa, Hari Lebaran, Aidilfitri (Malaysia, Singapore, Brunei); Nonbu Perunaal (Tamil) Riyoyo, Riyayan, Ngaidul Fitri (Javanese); Boboran Siyam (Sundanese); Uroë Raya Puasa (Acehnese); Rojar Eid (Bangladesh); Ramazan Bayramı (Turkish); Eid Nimaz (Sindhi); Korite (Senegal); Sallah (Hausa); Kochnay Akhtar (کوچنی اختر) (Pashto); Eid-e Sa’eed-e Fitr (The Mirthful Festival of Fitr, Persian); Choti Eid (Urdu); Cheriya Perunnal (Malayalam); Ramazanski Bajram, Eid (Bosnien); Bajram (Albanien); Cejna Remezanê (Kurdiska); Ramazanski Bajram (Kroatien); Idd (colloquial in Uganda)

Lailat al-Kadr

Laylat al-Qadr

(arabiska: لیلة القدر) (”Allmaktens natt”, ”Ödesnatten”, ”Kraftens natt” eller ”Härlighetens natt”)

14 aug 2012, 3 aug 2013, 23 jul 2014, 13 jul 2015

Islam

Islam

Laylat Al-Qadr  infaller under månaden Ramadan och lär enligt Koranen vara den natt under månaden ramadan då Muhammed fick den första uppenbarelsen och Koranens innehåll avslöjades för honom, vilket beskrivs i den nittiosjunde suran ”Al-Qadr”.

Lailat al-Qadr firas ofta natten till den 27:e ramadan av sunnimuslimer och den 23:e samma månad av shiamuslimer.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Ramadan

Ramadan

Islam

(Ramadhan, Ramazan)

1 aug – 30 aug 2011, 20 jul – 18 aug 2012, 9 jul – 7 aug 2013, 28 jun – 27 jul 2014, 18 jun -17 jul 2015, 6 jun – 5 jul 2016

Islam

Dag 1  – Fastemånaden inleds (Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 1 Ramadan)
Dag 20 – 29 – Laylat Al-Qadr (en av de sista 10 dagarna av månaden Ramadan)
Dag 30 – Ramadan avslutas / Eid al-Fitr (1 Shawwal)


Ramadan
är den nionde månaden i det Muslimska kalenderåret, betraktas som en helig månad och är en av islams fem pelare.   Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender.

Muslimer förväntas fasta varje dag under månaden, traditionellt betraktas fastetiden infalla när det är så ljust att det går att skilja en vit tråd från en svart. När de inte går att skilja åt är det tillåtet att äta.
Genom att från gryning till skymning helt avstå från mat, dryck, sex och rökning ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sin medvetenhet om det gudomliga i skapelsen. De ber mer än vanligt, önskar då förlåtelse och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva genom avhållsamhet och goda gärningar.
Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor (zakat), högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning.  Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta senare måltider tillsammans.
Laylat al-Qadr (arabiska: لیلة القدر) (”Allmaktens natt”, ”Ödesnatten”, ”Kraftens natt” eller ”Härlighetens natt”)
lär enligt Koranen vara den natt under månaden ramadan då Muhammed den första uppenbarelsen , vilket beskrivs i den nittiosjunde suran Al-Qadr. Den firas ofta natten till den 27:e ramadan av sunnimuslimer och den 23:e samma månad av shiamuslimer.

Ramadan följs av högtiden Eid al-Fitr som börjar sista dagen av Ramadan.

Laylat al Bara’at

Laylat al Bara’at (Mid-Sha’ban)

Islam

16  juli 2011, 4 jul 2012, 23 jun 2013, 12 jun 2014, 1 jun 2015

(Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 15 Shaban 1432 H.)

Islam

Laylat al Bara’at, Förlåtelsens natt, är en förberedelse inför den muslimska fastemånaden ramadan som börjar fjorton dagar senare.
Enligt Sunni-muslimer är Mid-Sha’ban en natt för dyrkan och frälsning, en natt till minne av när Allah räddade Noahs följeslagare från syndafloden.

Man tror att denna natt förbereder Allah det kommande årets öde för alla människor, därför kallas det ibland ”Frigörelsens Natt”, ”Frihetens Natt”.eller ”Förlåtelsens natt”.

Enligt Shia-muslimsk inriktning är Laylat ul Bara’ah det datum då Imam al-Mahdi föddes. Shia-anhängare tror att han är den tolfte, slutlige och nuvarande Imamen och också att han är ”Mahdi”, en mycket viktig islamsk figur som tros komma med absolut rättvisa till världen genom att göra islam till en världsreligion.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

———————————

Laylat al Bara’at kallas också:
Mid-Sha’ban
Lailatul Biraat
Lailatul Dua
Nim Sha’ban eller Shab-e-Barat i Iran, Indien, Pakistan, Bangladesh och Afganistan.
Nisf Sha’ban i Arabisk talande länder.
Nisfu Sya’ban i Malajisk-talande länder.
Shab e Bira’at (the ‘Night of Emancipation’) i Syd-Asien.
Berat Kandili i Turkiet.

Isrā och Mirāj / Lailat al Miraj

Isra’ & Mi’raj / Laylat Al-Isra wal Mi’raj

Islam

Miradj (Muhammeds himmelsfärd)
29 jun 2011, 16 jun 2012,  5 jun 2013, 25 maj 2014, 15 maj 2015 (Enligt hijrakalendern/muslimsk kalender: 27 Rajab 1432 H.)
Islam

Isrā och Mirāj, (arabiska إسراء ومعراج) är namnen på två resor som profeten Muhammed enligt islamisk tradition upplevde en natt omkring år 619 e.Kr. även kallade ”Den nattliga resan”. Muhammed reste dels från Mecka till Jerusalem,  dels från en klippa på Tempelberget i Jerusalem till himmelen och återvände sedan till Mecka. Den här natten lär Muhammed ha fastställt Islams fem dagliga böner, vilket är en av islams fem pelare.

Laylat Al Mi’raj, profeten Muhammeds himmelfärd, firas natten mot den 27 Rajab. I moskéer hålls festliga ceremonier, och man läser legender om Muhammeds resa och berättelserna om hur Muhammed gjorde sin färd.

"Miraj" (Muhammad's Himmelsfärd) av Sultan Muhammad, 1539 - 1543. British Library.

I den muslimska kalendern börjar en helgdag alltid vid solnedgången dagen innan, så muslimerna börjar fira högtiden kvällen före det utsatta datumet.

Mawlid (Mawlid an-Nabi)

15 februari

Mawlid eller Meulud, Mawlid an-Nabi eller Milad al-Nabi, (arabiska مَوْلِدُ آلنَبِيِّ‎) ”profetens födelse”
är en muslimsk högtid då profeten Muhammeds födelsedag firas. i den islamska kalender infaller detta den 12:e dagen i månaden rabi’-ul-Awwal eller Rebi I, (den 20 augusti år 570 e.Kr)  
Mawlid är också benämningen dels på firandet av andra, i islam viktiga, personers födelse och dels på de hyllningsdikter som skrivits om detta.

Shiamuslimer och en del Sunnimuslimer firar dagen med processioner och fester, historier om Muhammeds liv berättas av de äldre och barnen reciterar poem.
Mawlid är numera i de flesta muslimska länder en nationell helgdag där bön förrättas i huvudstädernas centrala moské i närvaro av ländernas ledare och regeringar.

Wahibi-muslimer och Salfari-muslimer anser att dagen är ett modernt påfund som strider mot Islams lära. Se t ex Islamguiden.com där man skriver : ”Högtidlighållandet av Profetens (må Guds frid och välsignelser vara över honom) födelsedag i månaden rabi al-awwal är en av de inte acceptabla nymodigheter som människor har infört….. Att fira Profetens (må Guds frid och välsignelser vara över honom) födelsedag är förbjudet, och bör avvisas av ett flertal skäl”

Källor:

Mawlid

Islamiska högtider

Islamguiden.com

Whichday