Om almanackor/kalendrar

Att en almanacka innehåller förteckning över årets dagar med upplysningar om olika händelser vet vi ju, men det har inte alltid varit tillåtet att sätta ihop en sådan på egen hand.

Den första svenska almanackan gavs ut 1540, och en period kunde vem som helst ge ut en almanacka.  Det förändrades under 1680-talet då deras innehåll  utsattes för olika grad av kontroll och censur.

1686 fastställde Karl XI att inga almanackor fick ges ut förrän de godkänts av vissa astronomiprofessorer.

1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på utgivning av almanackor i Sverige.

Almanackor blev med tiden populär läsning och spreds i stora upplagor. Under 1740-talet var upplagan ca 130 000 exemplar varje år.  Almanackorna utgjorde i hög grad den tidens förströelselitteratur.  De var ofta den enda  läsning förutom bibeln som fanns i hemmen, och de lästes om och om igen.

Almanackan var dessutom en kanal för spridning av information och vetande från överhet och myndigheter till gemene man. Den tjänade också ofta som dagbok där man antecknade viktigare händelser.

1972 avreglerades utgivningen av almanackor och det blev återigen tillåtet för vem som helst att  ge ut en almanacka.

Mer om
Almanacka och kalender
En almanacka behövs för att vi ska kunna hålla ordning på årets dagar och fylla i våra egna händelser. Numera säger de flesta allt oftare kalender även om den egna almanackan.

Båda orden kan alltså beteckna en förteckning som anger årets dagar och deras fördelning i månader och veckor, en standard för tideräkning över årets dagar. Kalender har kommit att bli liktydigt med almanacka, med eller utan kalendarium. Även andra typer av ordnade följder har fått beteckningen kalender. I dagens svenska är kalendarium snarast liktydigt med en sorts evenemangskalender.

Om man talar om en tideräkning säger man också kalender: t ex den julianska kalendern och  den gregorianska kalendern.

Orden almanacka och kalender har funnits i svenskan sedan 1500-talet.
Kalender kommer via tyskan från latinets ”kalendarium” som var en förteckning över utestående fordringar, vilkas räntor förföll den första dagen i månaden (latinets ”kalenda” = den första dagen i månaden)
Almanacka (latin: almanachus) kan följas tillbaka till grekiskan (almenikhiaka). Sannolikt ligger ett egyptiskt ord bakom, och ordet betecknade till en början just egyptiska almanackor. Enligt vissa källor kommer ordet från arabiska المناخ al-manaakh.

Almanacksida för februari 1712 med bland annat väderprognoser.
Almanacksida för februari 1712 med bland annat väderprognoser.

 

Annonser
%d bloggare gillar detta: