Nyår

Nyårsdagen

1 januari inom Kristendomen (gregoriansk kalender, västkyrkan, huvudsakligen katolska och protestantiska länder)

Nyår är den enda helg som firas över hela världen. Den 1 januari är dock bara ett av många nyår på olika datum som firas.

Nyår är en traditionell högtid som firas vid övergången till ett nytt år.  1 januari inleder det nya året enligt den gregorianska kalendern som följs inom västkyrkan.
Enligt folktron  i Sverige skulle ens sinnesstämning den dagen komma att utmärka resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg. Man skulle akta sig för att låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Viktigt var också att observera årets första besök: Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna skulle året bli oturligt. I borgerliga kretsar hörde det till att gå på nyårsvisit till högre ämbetsmän och äldre släktingar, ett bruk som upphörde alltmer efter andra världskriget.

Historiskt firade de hedniska romarna ett uppsluppet nyår den 1 mars, i bland annat Sverige och England var 25 mars nyårsdag anda fram till 1500- respektive 1700-tal. I det Bysantinska riket, bl.a. Ryssland, firades nyårsdagen den 1 september fram till år 1700.

Romarna  (Romerska riket, Romarriket  ca 753 f.Kr-476 e.Kr)  offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en ”dies faustus” (lycklig dag),  då man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar,utväxlade gåvor och kejsarna fordrade en tribut av alla Roms invånare. Bruket att ge nyårsgåvor har levt kvar i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i stora delar av världen.

De kristna kyrkorna firade förr nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag.
Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari denna fests ”åttondedag”  som också firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning. I och med införandet av den gregorianska kalendern fastställdes datumet för nyårsdagen till den 1 januari.

Rosh Hashana, (28 sep 2011, 16 sep 2012) är känt som det judiska nyåret,  på hebreiska betyder Rosh Hashana ”årets huvud” eller ”först under året” Rosh hashana infaller i judiska månaden Tishri.  En del gamla kalendarier i Judisk tradition kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

Nouruz, persiskt nyår, är de iranska folkens nyårsdag som infaller vid vårdagjämningen (20,21 el 22 mars)

Det kinesiska nyåret infaller mellan 20 januari och 19 februari, det är tradition att man firar nyåret tillsammans med familjen.

Al-Hijra, Muslimskt nyår, firas första dagen i månaden Muharram  som infaller omkring 27 nov 2011

Hinduiskt Nyår, Deepavali, (oktober/november) är en större hinduisk religiös ljusfest, en fem dagar lång Ljusfestival.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s