Jul – Julafton

Julafton

24 december
Danmark,Finland,Norge,Polen,Portugal, Sverige
samt delar av Schweiz,Tyskland och Österrike.
Kristendom (katoliker och protestanter)

Kristendom

Jul är en högtid med mycket gamla anor som firas i slutet av december. Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder. I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse. Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen.

Julafton är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition.
Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 eller 7 januari.

I Sverige fungerar julafton, liksom några andra aftnar (främst nyårsafton och midsommarafton), i praktiken som en röd dag.

I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till Juldagen den 25 december.

Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.

Den lille gårdstomten, helgonet S:t Nikolaus  och julbocken är alla tre släkt med dagens jultomte. I Engelskspråkiga länder heter tomten Santa Claus (S:t Nikolaus) Den germanska nordeuropeiska traditionen med hustomtar har gått ihop med S:t Nikolaustraditionen eftersom ”hustomtar” har röd luva på huvudet och  Biskopen St Nicholaus  bar en röd drakt.
Sedan kan dessa två traditioner ha förenat sig med den sydeuropeiska om att Jesusbarnet kommer med presenter till barnen.
Mer om Jultomte i Sverige: Nordiska Museet

Långt innan man i Sverige satte in julgran iställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. Det var ett tecken på att julefriden hade inträtt men det var också ett skydd mot farliga makter. Detta skedde på Tomasdagen den 21 december. Från Tyskland kom idén med ljusprydd inomhusgran. Traditionen kommer från Tyskland, den första kända klädda granen i Sverige fanns år 1741 på herrgården Stora Sundby i Södermanland. Mer om Julgran: Nordiska museet

Mer om Julafton i Sverige: Nordiska museet

På engelska heter julen Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet Yule för högtiden som har bevarats.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s